SammanfattningSyftet med denna uppsats är att ge en historisk överblick över de svenska betygssystemen och att se på hur begreppen kunskap, betyg och bedömning diskuteras i de nationella läroplanerna. I Sverige har vi haft tre olika betygssystem; det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade. I det absoluta betygssystemet graderades betygen i form av bokstäver och eleverna betygssattes i jämförelse med varandra. Betyg i ordning och uppförande sattes men togs bort i och med Lgr 69. Med Lgr 62 kom ett nytt betygssystem, det relativa, även här betygssattes eleverna i relation till varandra.

Svenska skolan har haft flera olika betygssystem. Hösten 1994 infördes dagens målrelaterade betygssystem där lärarna ska betygssätta varje elev i förhållande till betygskriterier. De första som fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet lämnade grundskolan 1998. Syftet med arbete är att undersöka och ta reda på hur elever och lärare uppfattar dagens betygssystem samt ta reda på vilka kriterier elever och lärare anser ligger till grund för betygssättningen. Arbetet bygger på intervjuer samt enkäter med elever och behöriga lärare, verksamma vid en grundskola i södra Sverige våren 2006. Resultaten av arbetet visar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet fungerar otillfredsställande.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på betyg och vårt nuvarande betygssystem, och ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsättning och om de anser att de kan räkna med att få en rättvis och likvärdig betygssättning. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. Enkätundersökningen innehåller frågor som behandlar vårt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet.

Vi ämnade att undersöka lärares och elevers attityder gentemot nuvarande betygssystem. Studien är fokuserad på lärares och elevers uppfattningar om betyg och vad betygssättning grundar sig på samt en jämförelse mellan de båda respondentgrupperna. För att besvara syftet utarbetades frågeformulär med öppna och slutna frågor som bearbetades på ett såväl kvalitativt som kvantitativt sätt. Studiens resultat ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Studien visade att såväl lärare som elever ansåg motivation vara den viktigaste funktionen hos betyg.

Uppsatsen beskriver hur betygen kan påverka den yrkesverksamma lärarens sätt att arbeta, avseende förberedelser, planering samt efterarbete . Litteraturstudien omfattar två delar och tar dels upp de svenska betygens historik för att skapa en bakgrund, dels den debatt som idag förs angående betygen. Resultatet av intervjuer med sju lärare visar att fyra typer av betydelse kan utläsas, nämligen professionalism kontra rättssäkerhet, motivation inför och under arbetet, betygens betydelse efter arbetet samt tidsaspekten. Uppsatsen kommer vidare fram till att lärare ofta sätter betyg efter egna mallar, men påverkas av den statistik som publiceras, samt av tidigare betygssystem. En slutsats är att lärare behöver fortbildning i att använda nya betygssystem..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka fyra lärares erfarenheter av bedömningsfrågor, kopplade till betygssättning, i det nuvarande kunskaps- och målrelaterade betygssystemet. Mer specifikt fokuseras utgångspunkten om likvärdighet i den svenska skolans nuvarande betygssystem. .

Syftet med detta examensarbete är att undersöka fyra lärares erfarenheter av bedömningsfrågor, kopplade till betygssättning, i det nuvarande kunskaps- och målrelaterade betygssystemet. Mer specifikt fokuseras utgångspunkten om likvärdighet i den svenska skolans nuvarande betygssystem. .

Det här examensarbetet består i att beräkna potentialen för kostnadsbesparingar vid byte till ett nytt filtersystem på Spring Systems AB i Torsås. I genomförandet ingår mätningar och beräkningar av luftflöden och effektförbrukning. Förslag ges även på nytt filtersystem..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad karaktärsämneslärare på medieprogrammet har för erfarenheter gällande dagens kunskapsbaserade betygssystem. Genom detta arbete önskar jag att öka min egen förståelse och kunskap inom ämnet, vilket kan resultera i att eleven får en rättvis och likvärdig bedömning. Följande frågor ställdes: Hur upplever karaktärsämneslärare på ett medieprogram dagens betygssystem? I vilken utsträckning används elevens personlighet och sociala kompetens som betygsgrundande faktorer på medieprogrammet? Hur arbetar läraren för att ge eleven en rättvis bedömning? För att nå syftet med denna studie har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med sex karaktärsämneslärare från ett medieprogram i södra Sverige. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att flera av lärarna upplever bedömningsprocessen som komplicerad.

Denna studies syfte är att undersöka hur någralärare i grundskolan har upplevtimplementeringen av det nya betygssystemet samt vad de anser om ett nyttbetygssystem och betygsättning från och med årskurs 6.Organisationen av, och tanken bakom, implementeringen ställsi relation till lärarnas upplevelser samt tidigare forskning kringimplementering.Skolverket har, på uppdrag av regeringen, utformat entrestegsmodell för implementeringen av Lgr 11 (Läroplan för grundskolan 2011)och det nya betygssystemet. Större delen av ansvaret för hur arbetet ska se utpå lokal nivå ligger hos huvudmän, rektorer, och skolornas nyckelpersoner.Totalt har åtta lärare från fyra olika skolor i två olikakommuner medverkat i studien, varav fyra är nyckelpersoner på respektive skola.Resultaten visar att lärarna generellt sett är positiva till reformen, men attimplementeringsarbetet är kraftigt ifrågasatt och i behov av förbättring..

Hösten 2011 började den nya gymnasieskolan gälla och i samband med det infördes förändringar i betygssystemet. Det här arbetet har inom ramen för en kommunalgymnasieverksamhet sökt förståelse för vilka möjligheter och begränsningar det nyabetygssystemet medfört. Metoden som använts är en kvalitativ fallstudie där intervjuer utförtsmed förvaltningschef, skolledare och biologilärare. En ramfaktorteoretisk ansats har använtsför att analysera resultatet av intervjuerna som diskuteras i relation till litteratur och tidigareforskning kring det målrelaterade betygssystemet. Resultatet visar att implementeringen avreformen karaktäriseras av ett samspel av beslut inom olika skolorganisatoriska nivåer.

En analys av Svenska Afghanistankommitténs tidskrift Afghanistan-nytt under åren då Sovjet ockuperade Afghanistan 1980-89. Syftet är då att med Afghanistan-nytt som utgångspunkt söka svar i frågorna om vilken bild kommittén ville förmedla till de svenska läsarna om utvecklingen i Afghanistan och det egna solidaritetsarbetet? Teorin diskuteras utifrån aktörerna bakom Afghanistan-nytt och deras koppling till maoismen. Resultatet av undersökningen påvisar att aktörerna bakom tidskriften gett sitt stöd till motståndsrörelsen i Afghanistan (Mujaheddin) som man benämner som frihetskämpar. Flera av redaktionsmedlemmarna var maoister som varit aktiva i bland annat FNL-rörelsen tidigare. De använde Afghanistan-nytt för att styra egna politiska agendor.

Tidigare forskning visar att elever anser att betygen i det nuvarande målrelaterade betygssystemet är orättvisa och att lärare utgår ifrån andra aspekter vid betygsättningen än att betygsätta elevernas kunskaper. Därmed valde vi att undersöka hur lärares bedömning och betygsättning utförs bland behöriga lärare för att få klarhet i om det nuvarande betygssystemet är ett rättvist betygssystem.Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter som behöriga gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa gör sin bedömning och betygsättning utifrån. Fokus riktas även åt att granska hur lärarna säger sig bedöma olika moment i undervisningen och vilka uppfattningar lärarna har kring det målrelaterade betygssystemet. Studien består av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med sju behöriga lärare i idrott och hälsa på gymnasiet.Studien visar att de behöriga lärarna i idrott och hälsa bedömer och betygsätter utifrån andra än gällande aspekter. Lärarna säger sig bedöma kondition och styrka utifrån olika tester i form av resultat för att kunna mäta elevernas utveckling av den fysiska statusen.

Abstract: I vårt nuvarande betygssystem skall elever bedömas och betygsättas efter vilken kunskap de har uppnått, till skillnad från tidigare betygssystem där eleverna bedömdes och betygsattes i jämförelse med varandra. Flera forskare ser i undersökningar att lärare har svårigheter med att förstå och tillämpa det ?nya? betygssystemet, och Skolverket skriver i en rapport från 2007 att skolors olika tolkningar av mål och betygskriterier leder till en olikvärdig betygsättning, vilket får stora konsekvenser för ungdomars rättssäkerhet och framtida livschanser.Syftet med undersökningen har varit att belysa hur lärare förstår och använder kursplaner och betygskriterier i sin undervisningsplanering och betygssättning, samt hur de berättar för elever och föräldrar vad som krävs för olika betyg.Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer av fem verksamma lärare i år 7-9. Resultatet visar att lärarna baserar undervisningen på stoff som de själva tycker är viktigt och som de kopplar till uppnåendemålen i den nationella kursplanen. Uppnåendemålen, vilka har drag av en behaviouristisk kunskapssyn, upplevs som lättare att jobba efter än de mer kognitivt formulerade strävansmålen.

Sedan det infördes ett nytt mål- och kunskapsrelaterat betygssystem 1994 har flera undersökningar gjorts för att studera hur lärarna har tagit till sig de nya styrdokumenten. Resultatet har visat på att det råder en olikvärdig bedömning då elever inte har fått samma betyg när de har blivit bedömda för samma prestation och kunskapsnivå av olika lärare. Avsikten med det här arbetet har varit att undersöka om det har skett någon förändring och därmed om det råder likvärdig bedömning av elevtexter i engelskämnet men också hur skolorna arbetar för att nå likvärdig bedömning. Lärarna i studien var inte helt eniga i sin betygsättning men mycket nära i sina motiveringar för det betyg de satt. Bedömningen blev därmed inte helt likvärdig men visar på att bedömarna ligger nära i sina tankar kring betygsättning av elevtexter.